Visar inlägg med etikett Student. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Student. Visa alla inlägg

måndag 29 juni 2009

För jag har tagit studenten, för jag har tagit studenten, för jag har tagit studenten, fy f*n vad jag är bra!!!


Hej. Som jag utlovat kommer ett inlägg om min student. Ledsen att det tog lite längre tid än jag tänkte mig, men jag har haft fullt upp med jobbet.

Bara för att ta ett exempel på en vanlig dag för mig nu under sommaren. Går upp vid kvart över fem för att sedan befinna mig i Lund vid kvart i sju som senast, är alltid där lite tidigare. Sedan jobbar jag fram till fyra, är det en bra dag hinner man få många pauser, men är det en dålig dag får du knappt lunch. Idag hann jag få lite rast, men inte allt för mycket. Sedan när jag kommer hem gör jag mat för att sedan däcka minst en timme i soffan och sedan sätter jag mig vid datan tills jag skall sova vid elva.

Dock har jag lite ork just nu, känns det som till att skriva om STUDENTEN :D

Dagen började hemma hos syrran där jag vaknade pigg som en mört. Helt uppjagad och stressad för att jag skulle komma för sent. Vi fixade hår och make up för att sedan bege mig ut till bussen med min mössa på huvudet. Självklart fick syrran ta massor med foton som, trots nervösiteten, blev jätte bra. Tyvärr har jag inga att visa upp tsm med detta inlägget, men jag skall absolut visa senare.

När jag kom in till stan vid 9 så träffade jag Jesper där som skulle bjuda på frukost på Grand hotell. Det var lite synd att jag var allt för nervös för att äta massor, men lite åt jag iaf och vi hade det trevligt. Sen gick vi till stadsparken.

Här mötte vi alla från skolan. De flesta hade kommit, men det var fortfarande någon som var på väg dit. Efter lite dans till musiken och lite champanj så gick vi till restaurangen där vi skulle äta lunch.

Som ni kanske märker går det ganska fort. Allt som hände under dagen kändes som om att det bara varade i någon minut, vilket var tråkigt. Känner så här efteråt att jag skulle ha tagit vara mer på dagen då den bara kommer en gång i hela en liv. Kul var det iaf.

Nu åter till lunchen. Vi åt en helt underbar lunch som bestod av någon biff med potatismos och en jätte god sås. Vi sjöng och några i klassen höll tal. Det var en helt luckad tillställning. lagom tills vi hade ätit upp gick bussen tillbaka till skolan, kring två. Busschaufören skrattade gott när vi gungade hela bussen hit och dit med våra dans och sång. Stackarna, säger jag bara som satt på bussen, men som sagt det händer bara en gång om året så det kan man väl stå ut med och som syrran säger, "de som inte tycker det är roligt med studenterna som går runt i stan, de hade troligen ingen bra student".

Väl vid skolan stormar vi så många klassrum vi kan, vilket slutar i att det tjuter i öronen och lärarna kastar ut oss eller dansar med oss. Dock var detta bara under den korta tiden av 10 min medans vi väntade på att få bli fotograferade, på tal om de så har jag inte fått mina studentfoton... Bara de från balen. Iaf vi blev fotograferade framför en häck och jag tror fotot blev bra, hoppas de. Sen var det en lång väntan mellan två och fyra.

Väntan blev kort när en av klassens syrror dyker upp med ljudanlägningen som de skall ha på flaket. Tillslut var nästan hälften av alla studenter på vipan, kändes som de, samlade vis oss och vår musik. Det var jätte kul och alla dansade och sjöng.

Plötsligt var det dags för thebjudningen som skedde i gympasalen. Efter den skulle vi marchera ut till utsläppet. Här började man bli riktigt nervös och inte blev det bättre av att vi fick stå och vänta hur länge som hälst på att få gå ut bakom huset som man sprng ut från.

Vi gick så sagta frammåt att man undrade om de verkligen gick ut någon, men viss gjorde det de. Man såg ju alla studenter komma springandes mot sina föräldrar och familjer. Och nu var det vår tur. Vi sprng ut på podiet och det första jag inser är, hur skall jag hitgta min familj här?! Där var så mycket folk och jag såg knappt en enda skylt, men efter lite visslande och puttande lyckades jag bege mig bort dit där de skulle stå. På vägen får jag en blomma om halsen som jag först senare insåg var Jespers familj som hängt på mig. Där var det för sent för det förklät tänkte jag och fortsatte min jakt på familjen. När jag äntligen hittade mig på en skylt var där så klart fullt med folk i vägen. Upp med visselpipan och vissla på samtidigt som man puttar lite så kom jag fram. Det första jag ser är mammas leende och jag börjar direkt gråta, trots att jag sa att jag verkligen inte skulle gråta. Sedan gick det inte att hindra. Tror, om jag inte minns fel, att jag grät nästan hela vegen till bilen. Iaf till vi stannade upp för att vänta på att Stoffes mamma skulle komma med blommorna till mig.

Bilen var ju helt sjukt cool. Jag hade fixat den visa nätet och det lönades sig. Det var en jeep som han hade klätt med grenar med mera. Tyvärr fick vi dra loss lite då vi var tvungna att sätta på taket då det började regna, men lagom tills vi var inne i Lund så kunde vi ta av det igen. Vi körde runt som dårar, vilket kändes i halsen. Undrar om inte Stoffe blev lite döv på ena örat:P Inte konstigt de var lite uttråkade i Dalby när de väntade på mig. Jag var ju nästan sist ut ur Lund.

När vi närmade oss Dalby gästis, där vi skulle äta så höjde vi musiken lite. Mamma satt utanför och tog emot oss. Det var jag, Stoffe och syrran i bilen. Väl av från bilen så gick vi in för att ta lite champanj. Sedan var det mat. Maten var jätte god och jag är glad att jag valde stället som vi valde. Ett tag i all planering kände jag inte alls för att ta studenten för att bara krånglade, men det blev ju faktiskt bra tillslut.

När maten var uppäten började jag öppna presenter, vilket jag älskar. Jag blev jätte glad för alla min apresenter, men speciellt glad blev jag, nu när jag insett det, för kameran jag fick av mormor och morfar då jag aldrig lyckats få ett foto som är helt still, men med denna kameran går det inte att misslyckas:D Takc mormor och morfar. Sen fick jag massa med andra fina presenter också som är är jätte glad för. Takcar.

Efter presenterna kom tårtorna in som jag själv hade gjort dagen innan. Jag blev faktiskt nöjd med dem och har ni tur kommer det in foton på dem senare. Dock hann jag knappt äta något för jag började snacka med en gammal kompis och det slutade med att jag fick springa till bussen för att hinna. Vi skulle nämligen in till Malmö senare.

Väl i Malmö träffar vi två andra kompisar och vi sätter oss på ett ställe som heter Thank god it's friday. Jätte goda drinkar har dem, men det blev bara en för min del. Däremot blev vi, tjejerna, bjudna på shots som smakade pest, mot att vi drack upp dem. Vi viste ju självklart inte hur de smakade när vi antog det, men det slutade med att vi lurade dem och hälde dem i ett glas vatten och satte glasen på deras bort och gick. Lite kul får man ju ha:P

Jag tror det var hela min student i korta drag, fast det blev inte så kort ändå. Jag hoppas att ni förstår vilken toppen dag jag hade, dock hade det varit trevligt om mormor och morfar också kunde varit där, men jag förstår varför ni inte kunde vilket gör att jag får fira en gång till istället uppe hos er.

Nu skall jag sova för jag är helt död idag.

Ha en toppen dag och för alla er som inte tagit studenten, Njut av dagen!!!

tisdag 12 maj 2009

Student ångest

Hej.

Jag var på ett möta om hur dagen då jag tar studenten skulle se ut. Trots att jag har läst informationen som vi fick höra hur många gånger som helst så gick det först upp för mig NU att jag tar studenten om mindre än en månad :S Börjar bli lite nervös, för vad skall man göra sen?? Visst jag har ett sommarjobb och till hösten skall jag iväg i 3 månader och plugga engelska på Malta, men min rutin att gå till skolan som jag gjort i 12 år försvinner och kommer aldrig komma tillbaka. Vad skall man göra sen?? Efter studenten så är man tvingad till att bli vuxen... Jag har undvikit det så länge jag kan, men nu är man inte en skolelev som kan luta sig mot skolan. Nu skall man stå på sina egna rangliga ben. Jag känner mig som att jag vore 7 månader och håller på att lära mig gå, prata och förstå omvärlden.

Läskigt värre.

Jag skall skicka iväg mina inbjudningskort imorgon, men jag har än så länge bara bjudit släkten. Pappa säger hela tiden att jag gärna får bjuda fler, och det vill jag så gärna, men vem?? Alla som jag känner tar ju studenten samma dag som jag... Sen skulle jag gärna vilja bjuda Stoffes familj, men vi har bara varit tsm ett år.. är det ok ändå... Dessutom så skall de gå på en annan studentfest.

Jag vill börja om ettan igen. Tänk vad livet var lätt då.. Då kunde man sitta och dagdrömma sig igenom lektionerna och inte bry sig om något anna än sig själv och sitt eget liv. Alla andra, mamam, pappa m.f. fixade ju allt annat. Jag vill tillbaka!!


Var bara tvungen att skriva av mig lite...

Däremot är jag superglad för att jag fixade så vissa av släktingarna kunde bli körda ända upp till skolan utan problem:) Kanns skönt.

Nu är det ju bara balen som skall fixas... Lite trist att det inte fanns någon limousine kvar förutom den för 4000 kr... Vi får väl se om jag hittar någon häst och vagn eller om Stoffes mosters kille var villig att köra oss... Vi går hålla tummarna:)

Ha en toppen dag.. Nu skall jag fortsätta med min "prov student tårta":P

Kramizar