fredag 30 juli 2010

Sista dagarna nu

Fredag, lördag och söndag kvar sen åker man. Söndag kväll kl 17 från Luleå station. Anländer i Stockholm kl 6.30 Måndag morgon. Lång natt, men oj så kul det blir när jag kommer fram. Tänkte gå på lite rundvandring i Stockholm så de måtte bli fint väder. Erika kommer och hämtar mig vid 17.00 så fram tills dess blir det bara massa vandring.

Det blir inga fler bilder innan jag kommer till Stockholm då min uppladdargrej är i en av alla mina väskor. Får se om jag hittar den när jag kommer till Stockholm. Annars hade ni fått se massa bilder uppifrån Kemi idag för jag och Matias har varit på den högsta platsen i kemi och fikat. Roligt var att det var en tjej som går på min Zumba som jobbar där så vi snackade lite.

Imorgon är de avskedsfest för mig. Jag fick reda på att en av de första jag lärde känna här kan komma trots att hon inte trodde de, skall bli så kul att träffa henne. Annars har nästan alla något för sig så vissa skall jag träffa senare på klubben. Får se om jag går dit, men de finns väl en chans för de.

Annars så blir det workoutmix för mig imorgon vid 11 då jag missade zumban idag. Timo kom hem lite senare så jag hann inte. Lite irriterande att den börjar redan vid 16.45, ingen som hinner till den tiden ju.

Aja. Nu skall jag leka lite med Matias innan det är dags för oss att äta lite kvällsmål. Imorgon blir det sovmorgon och en packa om en extra gång:P Har ju gjort det var dag hittills så det hör ju till, vem vet man kanske kan lyckas få en väska mindre om man packar om och om igen. Det är presenterna hem och muggarna som jag fick här som ställer till det för mig så vi får väl se hur jag gör med dem. Allt är ju tyvärr väldigt ömtåligt.

onsdag 28 juli 2010

Fyra väskor?!

Snart ses vi. Idag är det onsdag och det betyder att det bara är 5 dagar kvar tills jag ser Erika och Pelle. Skall bli så roligt. Det var ju 8 månader sedan man träffades sist och det var på Malta. Kul att få se Stockholm också:) Pappa kan tydligen köra mig ner från Stockholm, men då måste jag stanna till söndagen och det känns lite dumt att bo hemma hos dem i så många dagar så jag tror jag tar tåget hem innan och får träffa syrran lite på egen hand. Vi får helt enkelt se hur det blir. Det ju hela 5 dagar till måndag och 11 dagar till nästa söndag.

Idag har jag packat. Skall packa om allt imorgon för jag är inte nöjd med ordningen. Har blivit att jag har lagt lite här och lite där. vill ha mer ordning så att jag lätt hittar i Stockholm och lätt kan packa upp när jag kommer hem och även så jag ser vad jag inte skall ha med till England.

Köpte en ny väska idag. har måtten för kabinväska. Har alltid hatat de som kommer med en sån väska som tar super mycket plats, men jag måste säga att en sådan väska kan vara guldvärd. Om jag kan ha den till England så kan jag få ner ännu fler saker vilket vore toppen. Så att införskaffa en sådan var bra. Dessutom hade jag aldrig fått plats utan en extra väska. Jag har just nu 4 väskor som är ordentligt packade. Kommer få ner det jag har kvar i dem, men det kräver att jag packar om lite. Blir jobbigt på tåget med fyra väskor, men två har hjul och en har axelrem. Den sista är min pjäxbag. Den är super för där får jag verkligen ner ALLT. Dock har den varken axelband eller hjul och handtagen är inte de bästa för att bära långt, men det skall nog gå bra ändå.

Så morgondagen består av packning och sen massage på eftermiddagen. Skall bli skönt för det känns i ryggen att det var ett tag sedan. Måste verkligen kolla upp det så fort jag kommer till England så jag kan få massage där med. Efter en så här lång dag krävs massage:P

Matias vaknade strax efter 8 vilket var skönt för då hann jag sova ut lite. Vi gick in till stan på förmiddagen och handlade väskan och sen sov Matias tre timmar och jag packade under tiden efter lunch. På eftermiddagen får jag sms från K om att hon kommer vid fem. Inga problem tänker jag. Maten blir klar vid fem, fisksoppa, ingen hemma mer än jag och Matias. Strax efter fem kommer T hem och går ut för att spela tennis. Får samtal från K om att hon stannar länge, inga problem från någon sida. T kommer hem och jag slappnar av, tror jag skall få fem min iaf och T sticker ut igen, men innan dess bytte han bajsblöjan:D:D. Klockan blir halv åtta och vi äter kvällsmål, tar på pyjamas och allt. När Matias ligger i sängen kommer K hem och säger natti och nattar honom. T är ännu inte hemma 23.07. Lång dag. Tur man har semester en månad nu. Jag tycker det är super kul att vara med Matias, men långa dagar är jobbiga. Denna veckan förstår jag att de vill utnyttja var sekund de har mig här och jag är med på de. Som sagt jag har semester i en månad sen. En dag med så här många arbetstimmar gör inget, men lite mumin blev det ändå. Nu på kvällen vid halv 10 så fick jag ett ryck att ut och springa. sprang senas i fredags eller var det kanske söndags. Iaf så tränade jag Zumban i måndags, men det var ett tag sedan nu så det kändes skönt att komma ut, speciellt efter idag.

Det märks att Matias är två år. Allt skall gå som han vill och han testar en hela tiden. Jag försöker hålla mig till samma rutin var gång något händer. Lägger han sig på marken så gör jag på ett vis och vill han inte byta bajsblöjan gör jag på ett annat. Jag tror det gör mycket att man är konsekvent och att man inte böjer sig en enda gång får då inser det att det går och att de kan få som dem vill. Sen är det ett ställe som han alltid får välja åt vilket håll vi skall gå och det tycker jag är viktigt att han får välja ibland och får använda sin vilja. Att han får som han vill också så han ser att även det går.

Nä innan vi går in på barnuppfostran och råd från en 19årig au pair så skall jag sova. natti natti på er alla.

tisdag 27 juli 2010

Floder av tårar

Natten bestod mest utav tårar. Kan inte fatta hur känslosam man är. Inte blev det bättre för att jag idag vid matbordet försökte få Matias att förstå att jag åker iväg så jag sa:
- Micka åker bort en annan dag och säger hej hej.
- Matias inte åka
- Nej Matias skall inte åka, bara Micka som säger hej hej.
- Matias inte bort, Micka inte bort.
- Jo Micka måste säga hej hej och åka bort en annan dag på söndag.
- Micka åka, Matias åka, vagnen.

Usch där slutade jag försöka att berätta och istället försöka hålla tårarna inne. Jag har försökt att han är med och packar och jag har försökt förklara, men han är för liten för att förstå vilket gör det hela värre för mig då han inte fattar att jag vill säga hejdå. Nä jobbigt värre är de, men jag skall väl klara mig hoppas jag iaf. Hatar att säga hej då. Minns när jag skulle till England så kom vi jätte tidigt för jag ville inte missa dem. Jag, mamma och ea passade på att ta en fika innan vi gick bort till hon med sts väskan (Hanna). Där snackade vi om allt tex var alla skulle åka och vilka som också skulle till England. Det var rättså roligt för där var en tjej som satt på samma fik som oss och som hade en sts namnlapp på väskan. Hon hete Lina och skulle komma att bli en vän till mig i Oxford, men när vi satt där så snackade vi mer om att hon såg nervös ut och massa sånt:P

Men iaf så skulle vi då gå bort och få biljetten. Mamma följde med, men när vi skulle gå bort och samla oss efter att vi fått biljetten så kunde föräldrar och syskon följa med eller stanna där de var. Alla andra föräldrar följde med, men jag bad mamma och ea att stanna för annars skulle jag bara börja gråta. Jag har alltid tagit farväl på snabbaste enklaste sättet som går. På Malta så var jag med på en utflykt hela förmiddagen och hade bara en tjej där som jag sa hejdå till ordentligt. Alla andra hann jag bara precis säga hej till innan jag stack för bilen kom. När jag åkte härifrån förra gången skulle jag ju komma tillbaka snart så då skyndade vi oss för att inte missa tåget och jag åkte härifrån kvällen innan flyget. När jag åkte till Finland var det bara pappa som var med på flygplatsen vilket gjorde det enkelt och när jag åkte tillbaka hit efter att ha varit hem om så körde syrran mig till flyget och jag bara kramade pappa innan och sa hejdå till mamma dagarna innan.

Som sagt de där med hej då grejer tycker jag inte om. Jag är ingen människa som vill säga hejdå fast jag vet att man ses så är det jobbigt. Att nu ha möjlighet att säga hejdå en vecka innan och för en gångs skull vela säga hejdå så kan jag inte för Matias inte förstår vad jag menar. Jag kommer att komma tillbaka någon dag och hälsa på, men det lär väl dröja om jag nu skall till England. Vill ju inte "slösa" mina dagar som jag har ledigt med att komma hit upp, fast de skulle jag lätt kunna, men jag vill ju träffa familjen hemma också och alla vänner.

Det får räcka för idag. mina tårar rinner och jag kan knappt skriva. Kram på er alla ses snart där hemma.

måndag 26 juli 2010

Pojken som kallasdes det.

Idag blev det tight. T kom hem vid 18.07, min Zumba börjar 18.15 och K var iväg sedan innan. Jag tog bilen till Zumban, sprang upp för den långa trappan, kändes som en evighet, och skyndade mig att ta fram skorna, vattnet och mitt kort. Sprang in i salen och hann få på skorna innan jag andades ut. Klockan var då 18.14 och ingen instruktör var där. När jag inte såg någon annan som hade hantlar blev jag misstänksam och strax där på så fick jag mina misstankar bekräftade, jag förstod det som att Jannika (vår zumba instruktör) var sjuk och att denna killen skulle hålla i en dansmix istället. Det var super kul iaf och vi fick lära oss massa steg, varför har jag inte gått på denna tidigare är min fråga. Nu är det 6 dagar kvar och jag har bara en till möjlighet att gå på dansmixen så jag hoppas att de har något liknande i Sverige och England.

Idag har jag nästan läst ut "Pojken som kallades det." En bok av Dave Pelzer. En super bra bok som man inte kan sluta läsa fast den är så hemsk. Här kommer ett utdrag ur den: "När jag återfick medvetandet kände jag något varmt rinna från bröstet. Det dröjde några sekunder innan jag insåg var jag var. Jag satt med ryggen mot väggen inne i badrummet. Jag vände mig mot Russell som började sjunga: "David kommer dö, Pojken kommer dö." Jag flyttade blicken mot magen. Hon satt på knä och förband mig med en tjock gasbinda över magen där mörkrött blod pumpade ut. Jag försökte säga någonting. Jag visste att det var en olyckshändelse. Jag ville att hon skulle veta att jag förlät Henne, men jag kände mig för svag för att prata. Jag försökte hålla huvudet uppe men det föll ner mot bröstet gång på gång". Ett till stycke ur samma kapitel, precis när Hon är färdig med förbandet. "Hon reste sig upp och tittade på mig utan medkänsla, tvättade händerna och sa att jag nu hade exakt en halvtimme på mig att bli klar med disken. Jag skakade på huvudet och försökte förstå vad det var Hon hade sagt. Efter några sekunder sjönk Hennes befalling in. På samma sätt som Hon gjort illa armen på mig några år tidigare tänkte Hon inte erkänna vad som hade hänt.

Detta är en bok baserad på en sann historia om hur Dave berättar om sin uppväxt med en mamma som slog och misshandlade honom. Som sagt så rinner tårarna hela tiden och det behövs många näsdukar. Jag tror man skall läsa den i ett sträck för att få ut det bästa av boken. Den är bara 127 sidor lång.

Hoppas ni har haft en bra måndag, nu skall jag återgå till min bok och läsa de sista 27 sidorna och gråta lite till boken och lite för att jag snart åker hem.

Juste, vet ni vad? Jag håller ju på att packa för fullt. Trodde verkligen jags kulle klara det med packaningen och få ner allt, men ack vad fel jag hade. Hade helt missat ett helt hyllplan med saker så det blir att handla en ny väska om någon dag. Hoppas jag har pengar så det räcker.. Skall ju också kunna leva på något när jag åker till Stockholm och resten av Augusti.

Natti natti på er alla:)

lördag 24 juli 2010

Rörd till tårar

När Ts mamma och pappa åkte så cyklade Matias och K in till stan för att leka på lekplatsen. Jag tänkte att jag kunde komma efter, springandes. SÅ jag gick upp och bytte om och började springa. När jag inte såg dem på lilla stranden så gick jag mot den stora. På vägen ringde K och sa att de hade planer på att äta i stan så jag (som var precis bredvid lekplatsen) sprang in till dem och hälsade för att skynda mig hem och ta en dusch och byta om. K ringde 17.37 och jag satt i bilen där hemma 18.13. Inte illa. De är ca två km från stan och lite längre därifrån där de var, kanske 2,5. Hann tom ta en dusch och tvätta håret innan T kom hem.

Väl på restaurangen åt vi pizza, mums vad gott efter en lång löp runda. Plötsligt så får jag en påse av K och T med en present till mig, eller flera. De hade varit så snälla och köpt massor med muminmuggar till mig precis som den på bilden. Helt otroligt. Jag blev jätte glad och kunde inte fatta de. De var som tack för jag varit här.

När vi kom hem igen så fick de sin present från mig som var en blomvas i blå färg. Som tack för att jag har fått vara här. De är en helt otrolig familj som tagit in mig väl och tagit hand om mig. Jag kommer verkligen sakna dem alla. När jag kom hem så fick jag en tår i ögat, ville inte gråta på restaurangen. Usch vad jobbigt de är. jag fattar inte varför man alltid skall behöva lämna folk. K och T är otroliga människor och om de väljer att ha en au pair någon annan gång så kommer hon eller han att trivas som fisken i vattnet. Det går inte att beskriva hur snälla och trevliga de varit mot mig. Tack för allt är nog de bästa orden jag kan komma på just nu.


Lite tidsfördriv

Alkohol: Tequilla eller vodka redbull.
Allergi: Nix inga vad jag vet om.
Armhävningar: Oj, de vet jag inte. Klarar ganska många nuförtiden:D
Blyg: Om ni frågar familjen, nej. Om ni frågar mig, ibland.
Beroende av: Film/tv och att spendera pengar.
Betyg: Inget att skryta om, men inte dåliga heller.
Blir glad av att: Träffa människor och höra roliga skämt.
Bor: Svårt att säga, men min permanenta bostad är i utkanten av Lund
Dagbok: Ibland, mest här på bloggen.
Djur: Har inga egna, men mamma har 1000 hästar och två hundar och en katt, pappa några hästar och katter.
Drömmar: Hemliga.
Dåliga sidor: Pratar massor, kan vara bra, och några andra grejer.
Ekonomi: kan man skippa denna frågan??
Familj: Syrran, mamma, Rune, Pappa och Carina. Sen min värdfamilj också.
Favoritdryck: Mineralvatten med hallonsmak och té
Festar: Inte så ofta.
Flyttat: Flyttat med mamma två gånger och sen en omgång till Malta och Finland och snart England men de sista räknas ej.
Fobi: Spindlar
Foto: Att ta foton är jag kass på.
Född: 1990.
Gillar: Kakor, shoppa och RESA!
Gråter:Var ett tag sedan om man räknar bort idag när jag kom hem efter att ha fått en present av K och T.
Gör dagligen: Sitter vid datan, Leker med Matias
Hatar: Smärta.
Hypokondriker: Hehe lite ibland kanske:P
Imponeras av: Min syster.
Intressen: tv, film, resa, familj, vänner och promenader.
Jobb: Just nu: Au pair, senare: Lärare eller bröllopskoordinator.
Kaffe: Bläää
Kamera: En jätte fin vanlig digital (avancerad för mig) från Mormor och Morfar.
Kläder: Snyggt och bekvämt.
Kompisar: De bästa.
Länder jag besökt: Låt oss säga, 12.
Längd: 168 står de i passet.
Mobil: Ny och bra.
Motto: Det löser sig.
Musik: Allätare.
Musikalisk: Be mig inte sjunga då behöver du terapi i åratal. Dock är jag bäst på barnvisor:)
Märkeskläder: Kostar så grymligt mycket me rän vad min plånbok tillåter.
Naglar: Alltid nagellack och helst lagom långa.
Politik: Inte intresserad.
Rakning: Ja, alltid.
Rädslor: Finns alltid saker man är rädd för.
Saknar: Familjen och vännerna.
Samlar: Elefanter.
Sjukdomar: Än så länge är man frisk.
Ska göras: Sova.
Smeknamn: Kärt barn har många namn.
Sol: Alltid skönt:)
Sover: Dygnet runt om jag får välja.
Talang: berätta när ni kommer på min talang. Kan få folk att le:)
Telefonbok: Varför finns de fortfarande, slöseri på papper har ni hört talas om WWW.Eniro.SE
Tränar fysiskt: Springer minst tre gånger i veckan, Zumba då och då.
Tränar psykiskt: Hur gör man? Tror jag är stark nog.
Utbildning: Undersköterska.
Vikt: Jobbar på de.
Äcklas av: De finns en hel del saker.
Äter: God mat.
Önskar: Att hitta prinsen på den vita springaren och resa världen runt.


8 dagar kvar

Vill inte räkna ner, men de e omöjligt att ligga och sola och inte komma på tanken att detta är min nästa sista helg här. Min näst sista Lördag här och att det på Måndag är min allra sista Måndag 2010 i Finland. Det känns så fel och så trist och så jobbigt och så kul på samma gång. Går inte att förklara. Ni andra Au pairer eller ni som har varit iväg utomlands en längre tid förstår säkert vad jag menar. Helt otroligt jobbig är det. Man vill hem, man vill träffa alla där hemma som man saknar och inte träffat på länge, men man vill verkligen inte åka. Man komme sakna allt och alla här och man kommer att dö av tillbakalängtan. Jag kände nästan så här när jag åkte hem från Malta. Lite mildare känslor, men jag hade ju bara varit där i tre månader. Jag har fortfarande tillbakalängtan till Malta så hur kommer jag inte känna nu när jag åker härifrån.

Tåget till Stockholm tar mellan 11 och 14 timmar beroende på vilket tåg jag tar. Jag har gott om tid att fundera och längta och gråta där, men ändå så kommer de vara tungt. Alla frågar när de är dags att åka hem jag förstod tom när Ts mamma och pappa (som är här henna helgen) frågade på finska när jag skulle hem. Har lärt mig att säga 1 augusti slut. Stockholm några dagar sen hem, på finska. Såhär låter de: Yks elokuu lopullinen. Tukholmassa muutaman päivän sitten kotiin.

De e illa.

Något jag tar med mig hem är en stor mängd av erfarenhet och en enorm självkännedom som jag jag inte kände till innan. Tar även med mig en ny kulturerfarenhet, vänner för livet, finska fraser och en fin solbränna. Jag kommer definitivt sakna detta stället och kommer alltid minnas Matias, T och K och alla andra vänner här. Jag kommer alltid ha i minnet att detta var min första au pair familj och min första längre barnupplevelse.

Det får avsluta dagens text. Här kommer en bild från Finland.


onsdag 21 juli 2010

Bajs

Är det något man blir van vid så är det bajsblöjor, men tre bajsblöjor på mindre än två och en halv timme är inge kul. Som sagt så blir man van, men jag tror aldrig man blir så van att man utbrister "wow en bajsblöja".

Dagen hittills har varit regnig och trist. VI har lekt massa i kojan och även med Matias tågbana. Vi har byggt upp en så fin tågbana som alltid är uppe, men så bestämde sig Matias för att vara ordentlig och lägga undan den in i låda så när jag kom tillbaka in i rummet var hela tågbanan borta. Nu har jag byggt upp den igen så som jag tror den var uppbyggd innan. Huvudsaken är att den funkar.

Matias vaknade vid 7 i morse och kom och knackade som vanligt på dörren. Han väckte mig självklart efter som att jag sover som bäst vid 7 på morgonen:P Så han fick leka lite med traktorn på min mage innan jag orkade sträcka mig efter datorn som självklart skulle krångla med Mumin. Det tog en evighet innan jag fick igång den, men för en gångs skull verkade han inte bry sig allt för mycket. Sen blev det Mumin till strax efter 8 då vi gick ner och åt gröt.

Nu sover han som en stock. Jag kommer ihåg när jag kom hit och han tog över en timme på sig att somna mitt på dagen och man fick sitta inne hos honom hela tiden. Nu går han själv in i badrummet, lägger sig tillrätta för att man skall byta blöja och sen går han och hittar bobo (kaninen)för att sedan gå in i rummet och vänta snällt vid sängen tills jag kommer och lyfter upp honom. Sen lägger man honom ner och tar täcket över honom, sätter på speldosan och stryker honom på huvudet och säger nattinatti. Det tar ca 5 min så sover han som en stock. De som är spännande är att se hur länge han sover:P

Nu skall jag njuta av att han sover och äta min lunch och se på Sjunde himlen.

Kan ni tänka er, de är bara 10 dagar kvar tills jag kommer tillbaka till Sverige. Jag får ärligt talat tårar i ögongen när jag tänker på de. Usch vill hem, men än då inte. Skall bli super att träffa alla dr hemma, men jag vill verkligen inte lämna alla här. Sist jag åkte hem i Maj så visste jag ju att jag skulle komma tillbaka. Nu vet jag dock att jag kommer komma på besök och att jag kommer att ha nya barn att ta hand om så jag kommer ju inte ha långtråkigt, men ändå så känns det jätte jobbigt. Det gör riktigt ont att tänka på de. Därför så skall jag tänka på något annat nu.

Kram på er alla.. Ses snart.

måndag 19 juli 2010

Måndag och Australien

Solen skiner, jag äter ännu en glass och Matias sover.

Då var det måndag igen vilket betyder jobb, tvätt och Zumba. Kan inte vänta tills klockan blir 18.15 då min Zumba börjar. Skall bli så kul. Jag verkligen älskar att gå dit. syrran få allt följa med på jumpa eller Zumba hemma i Skåne när jag kommer hem. Det är verkligen något jag kommer fortsätta med efter att jag åkt till England.

Något jag inte berättat är att familjen jag skall till i England kommer med stor sannolikhet flytta till Australien i Januari 2011 och jag följer med. Jag kommer vara deras au pair under ett år och det betyder 4-5 månader i England och 7-8 månader i Australien. Kan ni fatta?? Min dröm går i uppfyllelse. Jag kommer komma till Australien. Känns helt osannolikt, men helt otroligt roligt:)

Nä nu låter det som om att Matias har vaknat så ni får ha de så bra. Kram på er alla

söndag 18 juli 2010

o.b.® ProComfort Tävling


Hej alla. Idag är det söndag och jag har en kampanj att skriva om.

Det finns en sida som heter Buzzador där man får prova olika produkter för att recensera och jag har nu fått möjligheten att prova o.b.® ProComfort som är en tampong.

I samband med detta kommer jag att ha en tävling där 5 av er kan få ett gratis paket med o.b.® ProComfort tampong. Allt ni behöver göra är att skriva det bästa sommarminnet ni har under kommentarer eller i ett mail till mig. Skriv er bloggadress och mail så jag kan kontakta er om ni vinner. Ni får gärna tipsa om tävlingen på eran egen blogg. Ni kan även vinna etuier och rabattkuponger. Tävlingen avslutas den 31 Juli.

Jag har då testar o.b.® ProComfort och är super nöjd. Jag är lite av en diskret människa när de kommer till mens så jag vill gärna kunna ha med mig mitt skydd enkelt och lätt utan att någon märket att jag har mens. En o.b.® ProComfort tampong är enkel att ha i väskan eller fickan och går snabbt och lätt att byta fast toaletten är liten. Själv tycker jag det är bekvämare med en tampong när jag tränar. Jag har både sprungit och Zumbat med o.b.® ProComfort. Jag kunde till och med bestämma mig på två sekunder att jag ville hoppa i vattnet och simma utan att behöva tänka på de vilket inte hade varit möjligt om jag hade haft en binda istället. Att o.b.® ProComfort är säkra vet alla som har provat dem. De är säkrare än bindor då de inte alls läcker.

Låt er inspireras av denna film från O.b. och njuta av sommarvärmen.





fredag 16 juli 2010

Torsdag eller var de fredag

Nu var det fredag igen. Jag vill att tidens kall gå långsammare, vilket min hjärna är helt inställd på. Den har trott att det varit måndag i tisdags, onsdag i torsdags och att det idag är torsdag. Jag ä helt fel på dagarna. Vill verkligen inte lämna detta stället och familjen. Trivs som fisken i vattnet här. Kan inte förstå att jag skall till England om bara 6 och en halv vecka och att jag skall åka här ifrån om två och en halv. Känns så fel, så trist. Visst skall det bli roligt att träffa alla man saknat där hemma, men gu vad jag kommer sakna alla här.


Jag sitter iaf nu och ser på lite film. Skall snart göra mig redo så jag kan gå på Zumba när K kommer hem. Vet inte hur många gånger jag har kvar, men jag tror att jag få gå på lite mer än bara Zumban de sista veckorna här om jag skall använda upp mitt kort.

Glass i ena handen och sånadär goa havekuddar i andra. En trevlig fredags kväll framför mig och Oulu besök imorgon. Inte helt fel början på helgen.

Tror inte de blir så mycket uppdatering i helgen så jag säger nog ha en trevlig helg och hoppas ni kan njuta av värmen lite till utan att känna er helt döda.

Kjamar på alla

söndag 11 juli 2010

Lång och skön sovmorgon

Jag skall gå och se Eclipse med K någon gång snart. Det är därför som film recensionen ännu inte kommit upp här på bloggen, men den kommer. är jag säker på att jags kall se en film en andra gång så vill jag kunna studera alla detaljer innan jag skriver en recension på den. Så Eclipse kommer, oroa er inte.

Idag har jag inte gjort mycket. Var ju på festivalen igår. Shit va kallt det var. jag frös som en isbit. Fick låna en tröja av L när jag kom dit och fick varm choklad, men tog mig ändå många timmar att bli varm. K och T och Matias är ju borta så jag passade på att själv vara borta och sova över hos L. Var ju så sjukt kallt att gå hem igår natt. Vaknade iaf vid 6 i morse och var så vrålhungrig. Har inte varit så på länge. Då hade vi nog sovit ca 3 timmar. Kunde iaf somna om och sov till strax innan 8 och var inte alls hungrig längre. Super pigg var jag med:P L var jätte trött så vi fortsatte att sova och efter ett tag lyckades jag somna om till 11. Gick hem kring 12 då jag började göra pannkakor till frukost/lunch. Alltid gott. Avnjöt dem till Angel och sen la jag lite tvätt i tvättmaskinen.

Blev en tur till stan där jag efter att ha frågat runt överallt lyckades få hjälp med att fylla på mobilen med pengar. Blev en vända till stranden med och vila fötterna efter gårdagens timmar i högklackat.

Nu skall jag ta mig en glass och kolla om T och Matias kommit hem ännu. Trodde dem skulle komma vid 5, men de är ännu inte hemma och klockan är snart 9. Blir väl sängen för mig sen.

Natti natti på er alla.

Kjam

Dear John.


Jag såg nästa "the notebook" igår. Dear john heter den. Super bra film. Gjort av skaparen till "the notebook". Den kommer garanterat bli lika känd.

Släpptes: 24 Januari 2010
Huvudroll: Amanda Seyfried (Savannah) och Channing Tatum (John)

Den handlar om Savannah och John. John är en militär och är hemma i två veckor. Han pappa är autistisk och samlar på mynt. Detta har gjort att de inte snackar så mycket. En dag så möter John Savannah när han räddar hennes väska. Det är här en resa på flera år börjar. Savannah, en glad och pigg tjej blir förälskade i den supersnygga John och romansen pågår i två veckor. Efter ett bråk skriver John ner ett brev på en gammal vattenräkning. Det är det första brevet utav många. Under hela det året som John är borta skrivet de vad de gör, tänker och känner.

När world trade center rasar ber Johns befälhavare alla att stanna längre. John hinner hem om för att träffa sin älskade Savannah, men måste fara tillbaka efter ett svårt beslut. Breven kommer mer och mer sällan. Två månader har gått sedan det sista brevet kom från Savannah. Det tär på dem båda att inte ses och Savannah har gett upp. Hon är nu förlovad.

John stannar i militärer i flera år till och blir hemskickad en dag efter att ha fått mycket tråkiga nyheter. Han åker för att hälsa på Savannah.

Nu skall jag inte avslöja mer. Ni måste verkligen se den. En helt underbar film med skatt och tårar precis som i "the notebook". Ingen kärleksfilm slår den, men denna kommer strax efter på en andra plats.

Jag har ju min "skala" som jag bedömer ifrån, men med denna filmen säger jag bara 10/10. Den var helt klart den bästa filmen i år. Skådespelarna var toppen och manuset går inte att beskriva.

fredag 9 juli 2010

S312

Nya mobilen i ena handen, Glassen i andra och datorn i knät. Det är livet. K är i Helsingfors och T och Matias är i Alahärmä. Jag är ensam bortsett från de andra två som bor i huset och imorgon är det musikfestival i kemi som jag skall gå på. Fick en biljett av T och troligen kommer en kompis med mig, men va kattan man kan väl gå själv med, eller? De skall jag iaf.

Här kommer en bild på min nya mobil. är faktiskt nöjd med valet. blev 95 kr dyrare än jag tänkt mig, men 995 är väl inte så dyrt. Dock fick jag visningsexet, ni skall se vad de tar för bilder med mobilerna inne i affären. Jag fick den inte billigare, men jag slapp iaf vänta 3,5 timmar innan den laddat klart. De enda jag ville ha var en fungerande mobil och att inte var silvrig. Modellen jag tog fanns i blå och silver, men de hade ingen blå på lager så det fick bli visningsexet.

nu skall jag njuta av min glass och Angel. Senare blir de antingen en film på tv (kommer inte ihåg vilken de var, men den börja kl 21.00) eller så blir det step up 2 på datan om den hinner ladda klart.

Natti på er alla:)

torsdag 8 juli 2010

Nytt hår, men inge mobil

Nu har Micka klippt sig igen. Denna gången blev det kort i page. Jag gillar den stilen och luggen blev lite cool med. Kolla bara på bilden nedan. Där har ni också min nya hårfärg som är helt otrolig. Svårt att se på bilden, men den glänser så som i reklamer. Helt klart en toppen färg. Jag är supernöjd och engelskan har man tränat. snackade med frisören i tre timmar på engelska. Vi båda var så lika när det kom till att snacka, ingen av oss kunde stänga munnen. Vi snackade i mun på varandra och förstod vad den andre menade fast vi inte kunde de engelska ordet. Hade verkligen jätte trevligt och skönt var de. På denna salongen får man nämligen massage i ryggen när man sitter i stolen då de tvättar håret och man får huvudmassage när de tvättar håret. Helt underbart.





Bilden från balkongen är tagen kring 3 på natten och det rä som en mulen dag. Och nu går solen ner och upp officiellt, men jag vet inte om jag tycker den gör de.. känns lika ljust hela natten från att den går bakom träden tills den går upp igen.

Idag for jag och Matias till Haparanda för att handla min nya mobil, men ikke sa pikke. Kom inte hem med någon, kortet säger tomt och jag är pank. Skall se om jag kan köpa någon imorgon, känner sig så naken utan mobilen. Vill inte låna av K och T, men om jag skall vara ensam hemma i helgen och gå på musikfestival i Kemi så behöver jag en mobil. Varför kunde inte min mobil hållit en månad till. Varför var den tvungen att dö just nu. Skulle ju köpt en när jag kom hem. Det mest irriterande är att jag hann slösa upp mina pengar innan den dog. Och jag är ju inte den som tänker mig att något sånt skall hända så jag har inget extrasparande för sånt. Vi får väl se om de blir någon imorgon. Den jag vill ha kostar ändå bara 899 och den kan jag lätt klara mig med ett bra tag så det är inte bara en jag skall ha tillfälligt. Aja, vi får väl se.

Nu skall jag se de sista avsnittet av Angel säsong 4.

onsdag 7 juli 2010

Brudklänningar i massvis

Alla som känner mig vet att jag kan kolla på klänningar i timmar, speciellt gå till en affär och prova massor med fina balklänning och sen springa hem till pappa och fråga om han kan köpa den till mig trots att jag vet vad svaret alltid blir- nej om han inte är på riktigt bra humör och känner sig snäll:P Har dock bara lyckats få en klänning och de var för att jag fyllde år någon månad senare, men de är alltid något. Jag kommer nog inte sluta försöka:P

Iaf, till saken, alla (nästan alla) tjejer har väl drömt om sitt bröllop och funderat på hur det kommer bli. Jag tillhör nog någon av dem som drömmer ofta om mitt och gärna skulle vela ha 1000 chansen att få gå längs med altargången i kyrkan. Dock bara med en och samma kille:P Jag är nog en av de som drömmer massor om min klänning och kan kolla runt på nätet efter min dröm brudklänning, men även allt runt om så som färgtema, vad tärnorna skall ha på sig, hur menyn skall se ut och bordsplaneringen. Vilka lekar man skall ha och sånger, vilken kyrka, festlokal och det viktigaste av allt, hur mycket det får kosta. Jag har gjort flera budgetar på flera olika hemsidor och alla slutar kring 350000 ikl bröllopsresa. Tar man bort den och lite annat "onödigt" (som det kommer finnas mycket av på mitt bröllop) så blir summan ca 150000 om man räknar med ca 100 gäster. Jag räknar med ca 50-0 från min sida så man får väl se hur måna min kille har. Hittills har jag ju varit bra på att hitta killar med stora familjer:P

Förresten, vet ni hur svårt de är med bordsplacering. Jag gav upp efter ett tag, men känns som om att även om jag gifter mig när jag är 35 så kan det löna sig att ge sig på de så fort som möjligt för de kan ta år:P

Sen är det så svårt dör de där vilket transportmedel man skall ha. Det beror ju mycket på vilket väder det är för är det fint vill jag ha häst och vagn, är ju uppvuxen med hästar, annars vill jag ha någon jätte fin gammal bil.

Men ännu är det långt kvar till mitt prinsessbröllop. Alla som trodde jag var förlovad eller dylikt efter detta inlägget kan andas ut. Jag är fortfarande singel. Skall ju hitta någon rik godsherre i England:P

Vad jag ville komma till med detta långa inlägg om mitt bröllop var att jags kulle sett sista avsnittet av Angel säsong 4 idag, men vad gör klännings- och bröllopsälskaren Micka? Jo hon sätter sig med datorn i knät och kollar på 1000-tals brud- och tärnklänningar. Kunde inte sluta förens jag insåg att klockan var halv 12 och jag suttit här sedan 21.00. Dags att sova med andra ord, men jag lyckades hitta 120 klänningar som är helt underbara. Här nedan har ni den klänningen som jag gillade i flera månader innan jag hittade en annan form på klänningarna. De två sista är mina favoriter efter dagens letande. Sen har vi två alternativ till tärnklänningar. Även lite alternativ på släp för de skall jag ha:P

Den första här passar bäst till färgtemat jag tänkt och stilen:


Släp:








Den jag tyckte var finast fram tills för någon dag sedan:


De finaste:




Tror de har gjort ett reducerings misstag på killens ben:



Jag märkte att alla är axelbandslösa, men jag vet ännu inte vilken modell som skulle passa bäst på mig, halterneck, axelband eller axelbandslösa. Funderar lite på tunna, tunna axelband eller riktigt breda.

Natti på er alla Nu är klockan kvart över 12 här. Natti



Alla bilder utom tärnklänningarna är lånade från en brundklänningssida (klickbar)

tisdag 6 juli 2010

Picknick och Zumba

Hallå hallå.

Idag har jag varit duktig. Först så stod jag och laga 1000 pannkakor och plättar kändes det som. Vädret är ju så fint så jag tyckte vi kunde ha picknick, vilket vi hade inne i stan nära några gungor. Sen tänkte jag att Matias kunde sova i vagnen så kunde jag gå i affärer. Den planen blir struken. Visst gick jag i någon affär, men de blev nog bara två för efter 20 min så vaknade Matias, han brukar sova mellan 1,5 till tre. Igår sov han bara 45 min. Vet inte alls vad det kan vara. Jag tycker att han är trött och han ser trött ut och verkar trött och borde vara trött, men ändå så sover han knappt. I morse vaknade han vid 7 så de var godmorgon då. De är då man är glad att Mumin finns. Han fick sitta bredvid mig och se på Mumin så sov jag lite till:P

Sen när K kommer hem så berättar hon att det är någon danstimme inne i stan nära vattnet, utomhus. Vi frågade om T kunde ta Matias så jag och K kunde gå på den och hennes normala Zumba som är på tisdagarna. Och självklart gick de. Vi började dansen kl 18 och slutade 19.15. Zumban startade 19.30 och pågick i en timme. Jag var helt slut när jag kom ut, men kände mig jätte pigg ändå:P Det var riktigt skönt. Är det något jag kommer fortsätta med i England så är det absolut gympa av något slag, helst Zumba för de är så kul med dansen.

Nu sitter jag på rummet med fönstret öppet och, peppar peppar ta i trä, har inga mygg på rummet. Håller ca 30 min till innan de hittar hit och de passar bra för jag skall se på Angel och sen sova.

Hoppas er dag varit bra. Imorgon skall det regna här så då skall vi ha massa kul här inne, om det inte blir fint väder då förstås:P Får se om jag köper min nya mobil imorgon eller på torsdag.

Nu är det ju bara tre och en halv vecka kvar här och jag mår dåligt av att bara tänka på de så det skall jag inte göra.

Kram på er alla:) Vi ses snart, Sverige.

Det kommer lite bilder snart. Jag skall bara lägga in dem på datan.

lördag 3 juli 2010

Efter så många år???

Usch, hur kan en bild väcka så starka känslor att man knappt kan andas. Jag vet inte o ni någonsin varit med om den känslan att hela bröstet smärtar och det känns som ni har svårt att andas. Allt du vill göra är att bli av med känslan,, men det går inte hur mycket du än försöker att låta bli att tänka på det du såg.

Jag satt nyss på facebook, som vanligt, och såg en bild som jag önskar jag inte hade klickat på. Jag tänker inte säga vad eller vem det var, men fy vad ont det gjorde i bröstet. Efter så många år så kan jag ännu inte släppa de.. Efter all tid som jag har haft att fundera och komma till en klok slutsats så kan jag bara inte släppa de.. Jag fattar inte varför. Skall det alltid vara så här eller kommer det sluta någon gång. Jag visste inte ens att man kunde känns så då, så hur i helskotta kunde jag göra det ändå? Jag hade ingen aning om att det skulle kännas såhär nu. Hade jag vetat de hade jag definitivt gjort saker och ting annorlunda. Tror det är den enda av de få sakerna som jag faktiskt skulle ta och göra annorlunda om jag fick möjligheten till de.

Nej usch nu drar jag ner stämningen och det är ju inte rätt.. Jag var ju och såg på Eclipse idag:D
Toppen film. Helt klart bäst av de tre. Säger inget mer idag då jag skall sova nu, men det kommer en recension.

Kram på er alla